RÖKSIGNALER nummer 10. December 2024.

Hej alla medlemmar!

Här kommer årets andra nummer av vårt nyhetsbrev Röksignaler.  Ännu ett år går emot sitt slut och efter en rolig start på året så fick vi ett rejält bakslag då politikerna som satt med i Public Service kommittén inte ens nämnde oss i sin rapport som kom ut i maj. Det innebär att vi inte kommer att få del av några statliga pengar till vår verksamhet, vilket vi hade varit i stort behov av. Utan vi kommer att behöva hitta andra lösningar för en hållbar finansiering av vår verksamhet. Mer om detta senare i nyhetsbrevet.   

 Sen kommer det i vanlig ordning också en presentation av en styrelsemedlem under persongalleriet. I det här numret är det Peter Karlsson vi får träffa. Sen får vi också ett återseende med Christer Hederström. Men först börjar vi med lite tråkiga nyheter.

ÅKE ASKENSTEN

Tyvärr måste vi meddela att ännu en av våra tidigare medarbetare har gått ur tiden. Det är Åke Askensten som under många år var en av de drivande krafterna i Öppna Kanalen Stockholm. Åke var även sekreterare för Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige fram tills 2014.

Åke var politiker, journalist och TV-producent. Han började sitt engagemang inom den Öppna Kanalen i Stockholm på 1990-talet. Innan dess hade han sänt Närradio. Åke satt som ordförande för Öppna Kanalen Stockholm fram tills 2016. Men hans engagemang slutade inte där utan han fortsatte att producera program och stöttade även Stockholms nuvarande ordförande Lasse Nyman då han var                                                                             som en ”senior advisor”.

Åke sände främst TV inom Öppna Kanalen Stockholm. Men några av Åkes videos finns även tillgängliga på YouTube: https://www.youtube.com/@askensten/videos

Åke var född och uppvuxen i Vänersborg i Västergötland. Men han bodde nästan hela sitt liv i Stockholm. Han kom till Stockholm i samband med att han gjorde lumpen. Sen blev han kvar då han fick jobb på den amerikanska nyhetsbyrån United Press. Han lärde sig att skriva journalistiskt. Åke kom sedan att jobba journalistiskt under många år.

Åke hade också ett brinnande intresse för politik och samhällsfrågor. Hans engagemang började på 1950-talet då han blev invald i den lokala styrelsen för Hyresgästföreningen.  Åke motsatte sig de höga hyrorna och att det revs så mycket gamla hus i Stockholm. Det ledde till att han bildade Stockholmspartiet 1979 och blev invald till Stockholms kommunfullmäktige samma år. Han skrev en bok om detta som hette Mot Alla Odds: en berättelse om hur Stockholmspartiet marscherade in i stadshuset.

Men störst avtryck politiskt gjorde Åke när han var med och bildade Miljöpartiet 1981 tillsammans med Per Gahrton och Birger Schlaug. Partiet växte fram ur miljörörelsen och var ursprungligen en reaktion mot blockpolitik. Man ville ha ett fristående parti som värnade om miljö, fred, demokrati och jämställdhet. Åke blev invald i Landstingsfullmäktige för Miljöpartiet 1988. Åke förblev miljöpartist resten av livet och en person som deltog på hans begravning var språkröret Daniel Helldén.

Åke Askensten blev 88 år. Han  efterlämnar frun Eivor,  dottern Ann Eva, sonen Henry samt  två barnbarn. Tack Åke för din insats för Öppna Kanalen. Våra tankar går till din familj. Vila i frid.

ÄNDRINGAR I MEDIESTÖDET

Mediemyndigheten skickade ut ”Utkast till ändringar i Mediemyndighetens föreskrifter om mediestöd” på remiss. Berörda parter hade fram tills den 19 Juni att lämna synpunkter till Mediemyndigheten. RÖK skickade in följande remissvar: . Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige tycker att det är bra att mediestödet fortsätter att utvecklas och anpassas så att stödet inte delas ut på felaktiga grunder eller endast gynnar de stora koncernerna på mediemarknaden. Att man ställer krav på att 45 % av allt redaktionellt material ska vara egenproducerat gynnar de mindre tidningarna som inte ingår i koncerner och delar material med varandra. Att man räknar bort korsord och tv-tablåer från det redaktionella innehållet låter också rimligt då det handlar om servicetjänster. Även om detta är en åtgärd som gynnar just ”koncerntidningarna” på bekostnad av ”fådagarstidningarna”, så är det bra att värna om de journalistiska jobben så att inte flera tidningar riskerar att gå i konkurs. Att en sökande intygar att de inte är i ekonomiska svårigheter när de söker mediestöden är nog också bra, då man vill undvika situationer där de sökande kan bli återbetalningsskyldiga.  

Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige anser fortfarande att det befintliga mediestödet, med den utformning det har idag, riktar sig främst till tidningar och tidskrifter. Att stödet är anpassat för att passa pressen märks på hur man värderar redaktionellt arbete och mäter om en sökande uppfyller kraven genom att räkna hur många tecken de publicerar/år. En kortare tidningsartikel kan var på 500-1500 tecken medan ett längre tidningsreportage är på 3000-5000 tecken.  Om man publicerar ett foto motsvarar det 300 tecken. Men om man producerar 1 minut video eller TV motsvarar det mindre än 1000 tecken trots att det är mer arbete med att producera ett nyhetsreportage på 1 minut än att skriva en artikel på 1000 tecken. För att producera en nyhet på 1 minut behöver man först välja ut intervjubitar, sen skriva ned en text för att prata in en berättarröst, sedan spela in ljudet och slutligen illustrera det hela med rörlig bild och grafik. Det är ett mer tidskrävande arbete än att endast skriva ned en text. Men detta arbete värderas inte när man ska omvandla minuter till tecken.

Att jämföra ett medium med ett annat är som att jämföra äpplen och apelsiner. De har båda sina egna unika egenskaper och borde inte jämföras med varandra. Utan de borde bedömas utifrån sina egna kriterier där allt inte räknas om till tecken. Vad vi efterfrågar är att det nya mediestödet med allmänt redaktionsstöd, utökat redaktionsstöd, distributionsstöd och övergångsstöd utökas och kompletteras med två nya kategorier. Ett stöd som anpassas efter TV- och videoproduktion och ett som anpassas efter radio- och ljudproduktion. Pengarna till de nya mediestöden ska inte tas från de redan existerande mediestöden som är anpassade efter pressen, då landets lokala tidningar behöver de pengarna för att kunna överleva. Utan det behövs nya pengar från staten för att säkerställa att Public Service inte får monopol på att producera tv och radio på den svenska mediemarknaden. 

 Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige

 P.S. För att ge ett riktmärke hur många tecken en A4 sida är på så kan det för övrigt nämnas att det här remissvaret är på 2667 tecken utan blankslag. D.S. 

PUBLIC SERVICE UTREDNINGEN

I maj 2024 skickades Public Service kommitténs rapport ”Ansvar och oberoende – Public Service i oroliga tider” ut på remiss. Trots att vi träffat två av politikerna som satt med i kommittén och berättat om att vi också är i behov av statligt stöd till vår verksamhet så valde politikerna att totalt ignorera våra anspråk på att också få ta del av public service medlen.  Det var så klart en besvikelse. Vi hade fram tills den 13 September att lämna in våra synpunkter.   RÖK skickade in följande remissvar: . Öppna Kanalerna tillhör den tredje mediesektorn i Sverige. Den sektorn som politikerna glömt bort. I likhet med Public Service får vi inte sända reklam. Men till skillnad mot public service finansieras vår verksamhet inte av statliga medel utan bygger på medlems- och sändningsavgifter. Att bedriva förenings-tv har blivit allt svårare i det globaliserade medielandskapet som domineras av sociala medier. Oftast hittar dagens ungdomar till oss när vi har anställd personal som kan erbjuda dem handledning i deras medieproduktion. 2019 hade de Öppna Kanalerna 16 anställda på 7 orter. 2023 fanns endast 5 anställda kvar på fyra av landets 15 Öppna Kanaler. De orter som lyckats behålla anställd personal på sina kanaler kan ha det för att de årligen beviljas stöd från sina kommuner och i vissa fall även från arbetsförmedlingen.

Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige tycker att det är tråkigt att Public Service Kommittén anser att de Öppna Kanalerna inte längre behövs i det svenska medielandskapet. Under de senaste åren har vi försökt prata med politikerna för att uppmärksamma dem på att situationen för de öppna kanalerna i Sverige är allt mer desperat och att vi också skulle vara i behov av ett statligt stöd för att vår verksamhet inte ska dö ut under de närmaste 10 åren.

Ett komplement till Public Service

Kanske bryr sig inte politikerna om oss för att vi inte ser oss själva som en konkurrent till Public Service utan som ett komplement till Public Service. I likhet med Public Service så jobbar vi också med folkbildning, samhällsjournalistik, kultur,  personer med funktionsnedsättningar, barn och ungdomar i vår verksamhet. Då den tredje mediesektorn, som i utlandet kallas för Public Access, ligger nära Public Service ideologiskt sätt så borde vi vara en mer naturlig samarbetspartner för Public Service än kommersiella bolag. Så fungerar det redan i ett av våra närmaste grannländer då i Danmark betalar staten ut ett årligt stöd på 45,8 miljoner danska kronor till icke-kommersiell lokal tv och radio. Vi har berättat för politikerna att för endast 22 miljoner svenska kronor/år skulle de Öppna Kanalerna i Sverige kunna anställa 2 personer per ort, vilket hade kunnat skapa 30 jobb för journalister och tekniker i mediebranschen. Den anställda personalen hade kunnat jobba tillsammans med medborgarna för att producera program. De bästa av de programmen hade även kunnat visas på SVT. Men vi fick inget gehör alls för vårat förslag om hur vi skulle kunnat blivit en samarbetspartner som Public Service hade kunnat använda sig av. Utan istället tycker politikerna att det är viktigare att ha en livskraftig produktionsmarknad i Sverige där kommersiella aktörer ska anlitas för att producera program åt SVT, SR och UR.   

Konsekvenser av lagändringarna

Trots att en satsning på de öppna kanalerna endast skulle kosta 22 miljoner/år och det fanns ett överskott på cirka 4 miljarder på Public Service kontot 2023 så väljer politikerna att inte ge oss några statliga medel. (s. 437) Enligt den gamla finansieringslagen står det:

”Att ett sändningstillstånd innehåller ett förbud mot att sända reklam är i dag också en förutsättning för att verksamheten ska finansieras med allmänna medel” (s.162)

 och ”att en public service-avgift ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst och verksamhet som är direkt anknuten till den under förutsättning att sändningstillstånd enligt radio- och tv-lagen har meddelats den som bedriver sändningsverksamheten och tillståndet innehåller ett förbud mot att sända reklam. ” (s.170)

Alltså skulle pengarna kunnat gå till att finansiera annan tv eller radio än SVT, SR och UR om politikerna så önskar. Men man väljer att ändra lagen för att ta bort den möjligheten. Dessutom tar man mer hänsyn till de kommersiella mediernas konkurrensförutsättningar i sin rapport än vad man tar till de öppna kanalerna. För enligt politikerna behövs det endast ett starkt oberoende Public Service och livskraftiga kommersiella medier för att mediemarknaden i Sverige ska vara välfungerande. Man nämner inte ens att de Öppna kanalerna existerar och är en del av det svenska medielandskapet trots att vi har funnits sedan 1984.  

Öppna kanaler vs Sociala medier

Att de Öppna Kanalerna har spelat en viktig roll i medielandskapet under de 40 år som vi har funnits i Sverige märktes också tidigare i år när vi vann branschtidningen Monitors nya pris Monitor Audio Visual Award för 2023. Vi vart nominerade med motiveringen att:  

”De öppna kanalerna är tillgängliga för civilsamhällets byggstenar. Föreningar, organisationer och enskilda personer kan skapa egna program och många som börjat inom föreningsdriven lokal-TV har senare gått vidare och blivit proffs i branschen. ”

Några av de proffs som börjat sina karriärer hos de Öppna Kanalerna är Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. Så ja, om vi inte hade funnit hade kanske Filip och Fredrik aldrig blivit upptäckta.

Men idag finns ju de sociala medierna där folk kan bli upptäckta. Så kanske anser politikerna att de sociala medierna kan fylla vår funktion att ge vem som helst i allmänheten en medieplattform att uttrycka sig på. Men om man på allvar tror att YouTube, TikTok, Facebook och Instagram kan ersätta de Öppna Kanalerna så har man glömt bort att dessa globala kommersiella företag bara bryr sig om pengar, medan de Öppna kanalerna är en folkrörelse som bygger på demokratiska värderingar där man bryr sig om det svenska samhället och dess medborgare. Vi samarbetar med studieförbunden och vi arbetar med diverse olika projekt där vi bland annat sysselsätter ungdomar i utsatta områden och har faktiskt räddat några av dem från gängkriminalitet genom att erbjuda dem en meningsfull sysselsättning på sin fritid.  Så det gynnar inte folkbildningen, föreningslivet, det svenska samhället och demokratin att de sociala medierna tar över. Utan de Öppna Kanalerna behövs fortfarande och vi hade kunnat göra så mycket med relativt små medel från statskassan om politikerna valt att satsa på oss.

Konsekvenser av den sänkta public service avgiften

Trots den besvärliga situationen som vi befinner oss i med en allt mer global mediemarknad, där sociala medier vunnit allt mer mark från traditionella medier, så är det värsta med Public Service kommitténs rapport inte att de ignorerar vår verksamhet totalt. Utan att de även undergräver Public Service verksamhet genom att inte ge dem tillräckliga medel för att bedriva deras verksamhet under 2026-2033. Istället för att använda överskottet på Public Service kontot till att ge mer medel till Public Service så sänker man Public Service avgiften från ett maxbelopp av 1300 kr. till 1219 kr. (s.131)  Dessa extra 81 kr i plånboken gör inte speciellt stor skillnad för den enskilde invididen.  Däremot för de 70  anställa inom SVT som blivit arbetslösa på grund av de sparpaket som Public Service företagen tvingats driva igenom mellan 2020-2025 så gör de pengarna en stor skillnad i deras liv. (s.512). Att politikerna inte vill omfördela några pengar från Public Service medlen och ge dem till oss kan vi ha en viss förståelse för, men att man också undanhåller de efterfrågade medlen från Public Service tre bolag begriper vi inte. Det borde ligga i alla politikers intresse att bevara de fasta jobben som Public Service kan erbjuda inom en bransch där konkurrensen om jobben är så svår att många journalister blir frilansare. 

Public Service är beroende av staten

Ett annat problem som vi också ser för Public Service oberoende är punkt 18, i SR och UR:s medelsvillkor och punkt 21 i SVT:s medelsvillkor. Enligt denna paragraf kan staten ta över och sälja alla tillgångar som de här företagen har om regeringen väljer att återkalla sändningstillståndet och Justitiekanslern går på deras linje. Det betyder i princip att företagen ägs av staten och är alltså inte oberoende. Dessutom gör det Public Service företagen sårbara för politiska kuppförsök där en politisk majoritet skulle kunna ta över kontrollen av mediebolagen. Det kanske är osannolikt att det skulle kunna hända i Sverige. Men samtidigt för 10 år sedan trodde vi aldrig att de kriminella gängen och det dödliga våldet skulle vara så utbrett i det svenska samhället som det är idag. För att skydda Public Service oberoende borde den här paragrafen kanske strykas.

Nyhetsrapportering hör inte hemma i sociala medier

Kommitténs bedömning om att Public Service borde begränsa sin närvara på sociala medier får medhåll av oss. För genom att finnas på Facebook, TikTok, YouTube och Instagram så har företagen legitimrat dessa medieplattformar. Då dagens barn och ungdomar hittar sina nyheter på sociala medier så tror de att de är tillförlitliga källor. Att Public Service publicerar nyheter där ökar dessa plattformars makt och trovärdighet. Det gör det svårare för barn och ungdomar att identifiera vad som är nyheter från en trovärdig källa och vad som är desinformation eller försök till politisk påverkan från ett trollkonto. 

Utbildningsradion behöver mer pengar

Då Public Service verksamhet ska ha folkbildningsambitioner är det också lite lustigt att UR som är det Public Service företaget som jobbar med att producera program som används av landets utbildningsinstanser får minst medel till att bedriva sin viktiga verksamhet. De borde istället få mer medel för att bland annat kunna lära barn och ungdomar hur de ska kunna identifiera AI genererat innehåll och trollkonton. 

Mediestödslagen och behovet av samhällsjournalistik

I rapporten föreslår man också en rad lagändringar med anledning av den nya lagen om Public Service. Vi har ett önskemål om en ändring i mediestödslagen som öppnar upp för att detta stöd även ska gå att söka av tv-kanaler, radiostationer och tidningar för att producera samhällsjournalistik. (s.63) Som mediestödet är utformat nu går det endast att söka för nyhetsförmedling. Men samhällsjournalisk är också viktigt och är oftast inget som prioriteras av kommersiella aktörer. Så det finns ett behov i samhället av mer sådan journalistik. 

Public Service uppdraget

Det är bra att Public Service uppdraget blir mer teknikneutralt och att man även öppnar upp möjligheten för granskningsnämnden att granska innehåll som publicerats på Internet. Det är också jättebra att det finns krav på att 55 % av allmän produktion ska ligga utanför Stockholm och att SVT öppnat nya redaktioner runt om i landet för att täcka upp nyhetsbevakning i de vita fläckarna områdena. Det är också bra att de redaktionerna kan fatta självständiga beslut på regional och lokal nivå för att säkerställa samhällsbevakning i hela landet.

Vi håller med Public Service företagen att mer fokus borde vara på kvalitet av program än kvantitet då de ska redovisa sitt uppdrag. Däremot anser vi att de måste bli bättre på att informera allmänheten om hur de använder sina medel. Det räcker inte att de bara redovisar på sina hemsidor på Internet utan det borde sändas ett program på TV eller i radio där detta också diskuteras.

Med anledning av att det råder en politisk splittring runt Public Service så vore det kanske också en bra idé att grundlagsskydda Public Service som den politiska oppositionen föreslog i sina synpunkter för att garantera att verksamheten inte försvinner. För ett Sverige, utan oberoende och demokratiska medier som kan förmedla nyheter, granska makthavarna och vara plattform för debatt, skulle vara ett samhälle i djup kris.

Karin Schill, Ordförande Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige

PERSONGALLERI

Här kommer vi att presentera våra medlemmar i styrelsen. I det här numret presenterar vi Peter Karlsson från Trollhättan.

Peter Karlsson ger sig i kast med filmning. Fast det blir ryckningar ibland, så lyckas han alltid ”landa med huvudet kallt”. Många styrelser har han suttit i och varför det blev TV2Stad vet han nog. MEN…han har varit med länge. Han har varit med sedan 1995.

Jag har själv upplevt honom som snäll, omtänksam, vetgirig och lugn. Verkar som han bryr sig om de närmaste omkring.

Några intressen han har är bland annat: ABBA, LEGO, förkovra sig bland Hyresgästföreningens styrelse och i Unionens styrelse som han ofta deltager i.

Vad du gör på TV2Stad? Jag har hand om ekonomin, medlemsregistret och lägga ut den nya Tv-tablån . Förut har jag programmerar den nya Tv-tablån och hjälpa till att hitta nya TV program, även klippa och redigerade TV program.

Vad du gör i rollen som styrelseledamot? Jag är kassör. 

Vad du har för fritidsintressen? Sjunga i kör, segla jolle, musik, löpning, resa och historia.

På sin fritid tycker Peter om att segla och att delta i maraton.

PÅ ÅTERSEENDE MED CHRISTER HEDERSTRÖM

Här kommer vi att ”catch up” med tidigare medarbetare inom de Öppna Kanalerna som har gjort en ovärderlig insats för Riksförbundet. Vi kommer att få reda på vad deras arbete med de öppna kanalerna har betytt för dem och vad de har för sig idag.  I det här numret möter vi Christer Hederström.

Vem är du? Har hållit på med radio på skilda vis i hela mitt liv. Jag har varit tekniskt kunnig och jobbat som radiotelegrafist på 1960-talet i handelsflottan i världsomspännande trafik.  Efter fil. kand. i Uppsala med bl.a. statskunskap och informationsteknik har jag jobbat i staten från 1973 fram tills pensionen. Länge  i en statlig myndighet  med att distribuera film och TV till sjömännen och utlandssvenskar runt om i världen. TV-programmen kom från SVT så hade mycket samarbete med dem då.

 Jag har också jobbat som statlig utredare på kulturdepartementet och med video och film och närradio. Var expert i videogramutredningen som kom efter debatten om videovåldet på 80-talet. 

Hur börja det för dig med Öppna Kanalen? Det började med att jag var med och startade Närradion i Sverige 1981 efter jag arbetat med detta under dåvarande kulturministern Wikström. Det blev en lite gungig start.  Var också ett tag på UR.  Under 90-talet började jag jobba ideellt vid sidan av statliga jobb, förutom med närradion, även med lokala kabelsändarföretag som de kallades då. Men vi var några som ville införa amerikanska modeller med Public Access även i Sverige. På den tiden fanns det lokala tv kanaler som hade ambitioner att bli som lokala SVT och TV3 och det var ju dödsdömt redan från början.  Hade man fortsatt med ”lokal TV” köret så hade det dött ut för länge sen!

Så vi ville att man skulle börja bedriva Public Access i Sverige istället. Tillsammans med Ted Weisberg kämpade vi för att införa begreppet ”Öppna Kanaler” och fick idén till namnet från Tyskland. Vi ville inte att det skulle kallas ”När-TV” utan det blev ”Öppna Kanalen”. Vi startade detta i Stockholm och utgick från den lokala TV-föreningen TV Söder. Vi gick tillsammans med 6 andra lokala TV-föreningar i Stockholm och bildade tillsammans Öppna Kanalen Stockholm cirka 1992. Vi fick god hjälp av kabelbolaget Stjärn-TV som sedan blev Telia och därefter Comhem. De hade en massa resurser som de lämnade över till oss för 1 krona. Vi hade en studio vid Medborgarplatsen i Stockholm där man kunde producera TV-program.

Jag var ordförande för Öppna Kanalen Stockholm mellan 1992-1995. Allt började där. Sen fick vi med oss de Öppna Kanalerna i Göteborg och Skövde. I Göteborg slog de ut det dåvarande Kållevisionen som bara var kommersiellt och sände Bingolotto. Skövde var de första att ändra sitt namn till Öppna Kanalen. Idén med att kalla sig Öppna Kanalen var att det signalerar att det är en speciell typ av lokal tv som är föreningsbaserad. Vi gick tillsammans och grundade Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige 1997.

I Stockholm fick vi en väldig skjuts på det här av de lokala politikerna. Vi hade starkt stöd från politiker som Anders Yggeman (s) som hjälpte oss att skriva motioner. Vi fick även stöd i Riksdagen från politiker som Ingvar Carlsson och Göran Persson och även från Miljöpartiet, Centerpartiet , KD och Folkpartiet.

Jag försökte även samla närradion och TV:n i Stockholm till en gemensam organisation. Det var nog när jag höll på medutredningen om icke-kommersiell lokal radio och tv för kulturdepartementet runt 2004-2005. Jag hävdade att det behövde slås ihop till en riksorganisation om det skulle överleva, vilket sedan också la grunden för att paraplyorganisationen Community Media Sweden bildades 2015.  

Eftersom jag också varit vice ordförande i Stockholms Närradioförening (SNRF), som sänder på tre FM-frekvenser i staden, blev det naturligt att få ihop det med Öppna Kanalen i Stockholm.   Tyvärr knäckte revirtänkande, prestige och gammal vana alla sådan här konstruktiva framtidsorienterade idéer.

Sedan har jag också varit med och startat upp föreningen Community Media Forum Europe 2004 med säte i Bryssel.  Jag satt med i den styrelsen i flera år. Idén var att man blir starkare tillsammans.

Jag var expert på Utbildningsradion i ett halvår. Ett tag försökte jag också få till ett samarbete mellan närradion och UR. Men det föll på att UR var rädda för vad storebror skulle tycka. SVT och SR vill hellre samarbeta med kommersiella aktörer än med amatörer. Det är synd då jag såg stora möjligheter i att Public Service hade kunnat samarbeta med de Öppna Kanalerna och Närradion. Det är många inom Public Service som lärt sig jobba med medierna hos Närradion och Öppna Kanalerna. Det har varit deras skola. Men det har aldrig politikerna förstått. De har målat in sig i olika hörn och är så upptagna med att se vad som är höger eller vänster politik. Det är löjligt då vi lever i en helt annan värld idag. Det finns inget höger eller vänster längre. Det finns bara fakta och desinformation. Sanning eller lögn. Det finns bara fakta och det går inte att jämföra med åsikter. Det är så viktigt att utbilda folk i den journalistiska delen. Det blir inte mycket gjort. Det är nästan ett mirakel att närradion och öppna kanalerna fortfarande finns i det här samhället!

 Hur länge var du engagerad inom RÖK? Vi skapade väl RÖK efter jag lämnat styrelsen i Öppna Kanalen Stockholm. Jag tror inte att jag satt med i styrelsen utan jag var nog bara med som rådgivare. Jag bruka ge råd till Mathias och sen hade jag ju en gammal vän Gunnar Vagerstam som jobbat på SVT som också satt med i RÖK:s styrelse under många år.  Jag tror att jag var mest engagerad på 1990-talet och i början av 2000-talet. Det rör sig nog om drygt 20 år på ideell basis.

 Hur jobbade ni på den tiden? Vi byggde upp en studio för Öppna Kanalen Stockholm i medborgarhuset på Söder. Vi försökte jobba som man ska göra inom föreningsverksamhet med en styrelse med representanter för de föreningarna som sände i TV Stockholm. Det var sju föreningar bland andra: TV Söder, TV City och Ung TV. Åke Askensten kom in efter ett tag. Jag kände till honom sen tidigare då jag har mycket kontakter inom Miljöpartiet.

 I alla fall vi hade olika representanter för de sändande föreningarna i styrelsen och felet med det var att folk bevakade sina egna intressen mer än att se till helheten. Det blev ett djävla roffande av resurser och en kamp om bra sändningstider och pengar. Det sattes på sin spets när vi fick in ett stöd från Stockholm Stad. Jag kommer ihåg att jag fick ett samtal från vår Kassör Vicki som sa: ”Christer, jag har fått en postanvisning från Stockholm Stad. Det är ett så konstigt belopp.” Då hade Stockholm stad gett oss ett stöd på 3,5 miljoner kronor utan några villkor hur de pengarna skulle användas eller redovisas. Det var dumt då de borde gett oss villkor för vad vi skulle göra med pengarna. Det blev rena kriget i föreningen om pengarna. Ingen brydde sig om helheten. Det var bara att se till sitt eget och hävda att: ”Vi som gör mest ska ha mest.”

Att Stockholms stad gav pengarna indikerar dock att tanken på att ha en samlad  central organisation som tar emot statliga eller kommunal bidrag och sedan i sin tur fördelar detta är riktig. Det gäller dock att ha en väl utformad organisation som politikerna kan ha förtroende för, som ungefär Riksidrottsförbundet som ju är en förening som fördelar allt statligt stöd till idrottsrörelsen.  3,5 miljoner är det största enskilda stöd som någonsin getts en ideellt driven lokal tv-verksamhet i Sverige. 

En läxa från den tiden är att man ska ha en kompetent styrelse i alla delar. Det här är ett fel vi haft inom Public Service med då de formellt sätt brukade ägas av folkorganisationerna som LO och SAF. De uteslöt alla som var mindre i det kooperativa Sverige. Det i grunden är fel. Man behöver samla kompetenser i ett gäng. Men i min värld när man starta en förening så blir alla goda vänner. Jag var så blåögd att jag tänkte aldrig på att egoismen och girigheten kunde ta över. 

 Vad har du lärt dig från ditt arbete inom Öppna Kanalerna? Man måste få in folk som är experter på olika saker i styrelsen. De ska ha kompetenser som kompletterar varandra och ha en gemensam vision för hur organisationen ska utvecklas. Det ligger mycket i att få fram en bra styrelse som kan jobba för organisationens bästa istället för att bara representera sina egna och respektive medlemsförenings intressen.  

Vad är det bästa med Öppna Kanalerna? Det är väl att det lärde oss mycket om mediebranschen, myndigheter, distribution och om hur samhället och föreningslivet fungerar. Jag har ju haft anställningar där jag jobbat med utredningar och jag kan allt utan och innan. Det har varit lätt att jobba med detta då jag också läst statsvetenskap. Det har aldrig kostat mig något ekonomiskt att engagera mig ideellt då jag haft andra betalande jobb. Men jag är nöjd att jag hoppade av i tid och att andra kompetenta människor fick ta över. Åke Askensten gjorde bra insatser med bl.a. TV City under alla år och gjorde mycket av vad man skulle göra. Jag blev ledsen när jag hörde att han hade dött.

 Vad är det sämsta med Öppna Kanalerna? Det var ju just det här med hur man organiserat det.  Det blev inte en robust organisation som klara av stötarna. Det uppkom personstrider och blev missförstånd mellan olika medlemmar. Det uppstod till exempel konflikter mellan olika Invandrargrupper som inte förstod sig på hur svenskt föreningsliv fungerade. När Öppna Kanalen Stockholm var som störst hade vi 70 medlemsföreningar och det uppkom konkurrenssituationer bl.a. mellan olika somaliska föreningar som vi inte visste hur vi skulle lösa. Det är synd för ju mer interna problem desto svårare att få offentliga anslag till verksamheten.

Idag ligger också en del av utmaningen i att alla medborgare kan göra egna tv program med hjälp av en smartphone och lägga upp på YouTube. Så det har blivit ett svårare läge för de Öppna Kanalerna idag än när de startade.  Här i Sverige har man också vissa problem med hur kanalerna är organiserade. I USA finns det fortfarande starka Öppna Kanaler i bl.a. i Michigan, Kalifornien och New York. En styrka man har utomlands är att man jobbar på Community Media Centers där man samlar alla medier på en plats; närradio, public access tv, internet. I Fort Wayne i Indiana var exempelvis mediacentret i stadens bibliotek.  Där blir den ideella verksamheten intressant och distributionsformen blir underordnad.

Vad betyder RÖK för dig? Öppna Kanalerna är en rolig erfarenhet i mitt liv. Jag har fått en helhetssyn på detta då jag har jobbat med olika delar och förstår hur hela kedjan hänger ihop. Allt från att jobba med lokal TV till att göra utredningar åt regeringen och kommunicera med politiker i riksdagen och Stockholms stad.

Varför valde du att lämna Öppna Kanalen?  Det blev väldigt mycket till sist. När man jobbar ideellt kan man inte lägga för mycket tid på detta. Man har andra jobb att sköta som anställd och familj som växer och det finns olika skäl till att det inte gick till sist.   Men i de statliga utredningarna har jag ju förstås kunnat kombinera mitt intresse för närradio och öppna kanaler med statlig lön.

Vad gör du nu? Jag är pensionär som har lika mycket att göra som innan. Har barnbarn, tre stycken som är ganska små som bor här i Stockholm. Jag engagerar mig även ideellt i ”Public Servicerådet” som jag startat tillsammans med Gunnar Bergwall som var tidigare VD för TV4. Vi har jobbat mycket med att förhindra att FM nätet kommer skiftas till DAB. Det har vi lyckats med, hittills.  Just nu jobbar jag för en gemensam plattform för radio och TV som kommer sändas med den nya tekniken 5G Broadcast. Det kan ersätta det nuvarande marknätet för digital tv och radio och för första gången kommer TV och Radio i samma nätverk. Det är anpassat för mottagning i smartphones och utvecklas redan i ett 20-tal länder men Sverige är långsamt att anamma detta. Om detta kan man läsa mer om i Public servicerådets nyhetsbrev Public Access som ibland även har nyheter om närradio och öppna kanaler.

Ni kan läsa mer om Public Service Rådet på vår webbplats:

https://public-service.net/

 Kan du skicka en hälsning till dina tidigare medarbetare? Min hälsning är att man jobbar tillsammans med andra media, ex. Närradion. Om man får en bättre organisation får man bättre möjlighet till att få stöd. Ni kan läsa min utredning från 2004-2005 för idéer om hur man kan jobba. Sen måste man veta vad som sker tekniskt och även finnas på Internet. Om Öppna Kanalen inte samarbetar med Närradion kommer båda organisationerna snart att vara historia! 

Det är inte för inte vi startade den paneuropeiska organisationen CMFE.  Så det är oerhört avgörande att närradion och öppna kanaler utvecklar Community Media Sweden till en väl fungerande organisation som politiker i såväl stat som kommun ser som en intressant och trovärdig organisation.  Annars kan man aldrig få något stöd.

NÅGOT ATT BERÄTTA? KOM GÄRNA MED INLÄGG TILL RÖKSIGNALER!

Skicka till:  karin.schill@oppnakanalen.se

Skriv: ”RÖKSIGNALER” i ämnet. 

Vi vill önska er alla En God Jul och Ett Gott Nytt År!