RÖKSIGNALER nummer 9.

Hej alla medlemmar!

Här kommer 2024 års första nummer av vårt nyhetsbrev Röksignaler.

Det har varit en händelserik vår för de Öppna kanalerna i Sverige med både glädje och sorg. En av våra medarbetare har lämnat oss för tidigt. Men vi andra får fortsätta att kämpa för den folkrörelse som han trodde på. Våren har också visat oss att det vi gör är viktigt och att det finns ett brett stöd för vår verksamhet bland våra tittare. Mer om detta senare i nyhetsbrevet. Sen kommer det i vanlig ordning också ett besök hos en av våra kanaler i landet runt, i det här numret är det Jönköping som står i fokus. Vi kommer att presentera Christer Bjurström under persongalleriet och sen får vi ett återseende med Britt Solberg. Men först börjar vi med lite glädjande nyheter.

MONITOR AUDIO VISUAL AWARDS. Den 9 april 2023 var det prisutdelning av Monitor Audio Visual Award på restaurangen Imagine på Gothia Towers i Göteborg. Fyra av de fem nominerade fanns på plats för ceremonin där det stod klart att vi stod som vinnare!

Riksförbundet Öppna Kanaler i Sveriges ordförande Karin Schill tog emot priset på scenen tillsammans med viceordförande Lars-Erik Nyman.

Karin hade följande att säga om vinsten: ”Tack så hemskt mycket för det här priset. Det känns oväntat att vi vart nominerade och det känns ännu mer oväntat att vi vann. Jag tycker att det är jättekul att vår verksamhet får det här erkännandet. Öppna kanalerna är ju en folkrörelse. Det vi gör spelar en roll i samhället. Jag tror också att många inom verksamheten varit aktiva och röstat på oss. Så ett stort tack till våra medlemmar och alla tittarna.”

Tidigare på dagen var även ett reporter team från Öppna Kanalen på plats för att filma ett reportage från Monitor Road Show. Det är nordens största turnerande mässa för audio-, video- och ljusproffs inom TV och AV-branschen. Den arrangeras av tidningen Monitor och i Göteborg fanns ett 50-tal utställare på plats. Bland dem hittade vi våra samarbetspartner från Intinor.

För mer om Monitor Awards vänligen besök deras hemsida:

https://www.tidningenmonitor.se/monitor-audiovisual-award-winner

ÅRSMÖTESHELGEN I TROLLHÄTTAN.

Den 5-6 april 2024 deltog Community Media Sweden, Närradions Riksorganisation och RÖK på Mediadagarna i Trollhättan. Helgen arrangerades av Radio Trollhättan i samarbete med TV2Stad. Under fredagen gästades vi av Johnny Bröndt (M) som är politiker i Västra Götaland och av vår danska kollega Birgitte Jarlov som berättade om sitt arbete med kvinnor inom Community Media via zoom. Vi hann även med ett studiebesök i Trollywood hos Film i Väst och CMS genomförde sitt årsmöte innan kvällen avslutades med en gemensam middag där bland annat studentradion i Göteborg fick ett stipendium som delades ut av NRO. Under lördagen diskuterade David Marsden från Uddevalla vilka möjligheter som finns för att mobil anpassa våran hemsida och sedan genomförde vi RÖK:s årsmöte.

Styrelsen under 2024/2025 består av följande personer:

Karin Schill - ordförande. Magnus Elmborg - kassör. Lars-Erik Nyman -viceordförande. Mikael Welleby - sekreterare.

Gilbert Svensson - ledamot. Tom Engström - ledamot. Peter Karlsson - ledamot. Erik Jarl - ledamot. Raul Eriksson - ledamot. Daniel Ihreborn - ledamot.

Christer Bjurström - suppleant. Eva Antonsson - suppleant. Mohamed Gutale - suppleant.

ÄNDRINGAR I TV-LAGEN.

I december 2023 skickade Myndigheten för press, radio och tv ut sin rapport ”Redovisning av uppdrag om vidaresändningsplikt och framhävande av innehåll av allmänt intresse” på remiss. Berörda parter hade fram tills den 25 mars att lämna synpunkter till Mediemyndigheten som Myndigheten för press, radio och tv bytit namn till efter årsskiftet.

RÖK skickade in följande remissvar: Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige (RÖK) välkomnar myndighetens bedömning i rapporten att det även fortsättningsvis bör finnas en skyldighet för operatörer att tillhandahålla ett kostnadsfritt utrymme för lokala kabelsändarorganisationer och att begreppet lokal kabelsändarorganisation kommer att ses över. (s.75).

RÖK tycker också att det är bra att ordet kabelnät tas bort i lagstiftningen för att även inkludera sändningar i fiber och kopparnäten. (s.29) Däremot är det lite problematiskt att inte inkludera sändningar i de trådlösa mobilnäten och satellitsändningarna i vidaresändningsplikten då den tekniska utvecklingen går framåt i rasande fart och om exempelvis en operatör som tidigare använt sig av tråd går över till att sända i mobilnät eller via satellit kan en öppen kanal som tidigare funnits med i utbudet plötsligt försvinna.

RÖK har under de senaste två åren fått klagomål från Telias kunder som har rapporterat om att våra lokala öppna kanaler har försvunnit ur deras TV utbud när Telia bytit ut sina boxar. Att Telia efterfrågar att kravet på vidaresändning av lokala kabelorganisationer endast ska omfatta trådburen distribution (s.135) kan därför ses som ett försök från operatörens sida att slippa lösa problemet med att de lokala öppna kanalerna har börjat falla ur deras TV-utbud när de byter teknik. Det borde ligga i Telias intresse att lösa detta ändå om de vill hålla sina kunder nöjda.

RÖK anser att myndighetens förslag till ändringar i lagen som främjar tillgänglighet genom vidaresändning av tilläggstjänster som underlättar för personer med funktionsnedsättningar att ta del av tv-utbudet är bra. (s.65-68).

Vidare anser RÖK också att det är ett problem när marknaden har blivit så kommersiell att vissa aktörer som tillhandahåller TV till allmänheten inte tar med några av SVT:s grundläggande funktioner så som textning av program och sändningar av lokala nyheter i sitt grund tv-utbud. (s.26). Då alla medborgare som är över 18 år är med och finansierar public service kanalerna borde det vara en rättighet att alla medborgare också ska kunna ta del av allt material som de betalat för med licenspengarna. Det borde inte spela någon roll vilken teknik som operatören använder utan alla TV sändningar med vidaresändningsplikt borde också finnas tillgängliga hos alla operatörer som tillhandahåller tv-tjänster. En konsekvens av att försäljare lurar kunder att byta abonnemang utan att informera om dessa konsekvenser kan bli att kunden tvingas installera om en tv-antenn för att ta del av SVT:s lokala nyheter via marknätet. En kund, som också var missnöjd över att Öppna Kanalen hade försvunnit när han bytt abonnemang till Allente, uppgav att han betalat 8000 kr för att installera en vanlig tv-antenn för att kunna titta på SVT:s lokala nyheter. Detta är inte en rimlig kostnad för att kunna se på sina lokala nyhetssändningar. Dessutom löste det inte problemet med att Öppna Kanalen också försvunnit från hans tv-utbud.

Med tanke på att det uppstått problem med att operatörerna inte självklart distribuerar public service innehåll till sina kunder så kan nog ändå ett framhävande av innehåll av allmänt intresse vara på plats nästa gång frågan ska utredas. Dessutom skulle nog äldre tittare i Sverige ha mer glädje av om SVT:s app var förinstallerad när de köper en ny tv än om det finns appar för diverse betalkanaler som inte fungerar om man inte tecknar ett separat abonnemang för dem.

Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige.

LARS-ERIK BACKSTRÖM.

Tyvärr måste vi också meddela att en av våra tidigare medarbetare har gått ur tiden. Det är Lars-Erik Backström som var den drivande kraften bakom TV Skellefteå.

Lars-Erik var en riktig eldsjäl som brann för samhällsfrågor, föreningslivet och medborgarnas media. Han var en drivande kraft både i Närradio stationen Gold Town Radio och den lokala öppna kanalen TV Skellefteå. Han var också med och bildade Närradions Riksorganisation 1996 och Community Media Sweden 2015. Han satt som ordförande för NRO och Community Media Sweden när han tyvärr drabbades av en stroke under hösten 2019.

Lars-Erik arbetade på Arbetsförmedlingen i 25 år fram tills han gick i pension 2016. Han var också fackligt engagerad i ST och intresserade sig bland annat för internationella frågor. Han var också politiskt aktiv och medlem i Socialdemokraterna i Kåge. På sin fritid tyckte Lars-Erik om att spendera tid vid sommarstugan i Dalarna. Han tyckte mycket om att fiska och att umgås med sin son Erik, svärdottern Susanne och barnbarnen. Lars-Erik spenderade sina sista år i Ludvika för att vara nära sin familj.

Lars-Erik Backström blev 72 år. Tack Lars-Erik för allt ditt engagemang för Community media. Våra tankar går till din familj. Vila i frid!

ÖPPNA KANALEN HÖGLANDET.

De dåliga nyheterna slutar inte där då Öppna Kanalen Höglandet har också behövt lägga ned sin tv-kanal. Vilket innebär att RÖK tappat en medlem. Att nystartade Höglandet redan slutat med sina sändningar efter endast något år beror på att de inte fick de kommunala medel som de hade räknat med. Tyvärr belyser detta hur svårt det är att få ekonomin att gå ihop för förenings tvkanaler i dagsläget där konkurrensen från de sociala medierna är benhård. De ungdomar som förut sökte sig till oss kanske idag hellre publicerar sina tv-klipp på YouTube eller TikTok, så vida vi inte har personal som kan erbjuda dem ett projekt med handledning.

LANDET RUNT.

Här kommer texter från våra olika medlemmar i Riksförbundet. I det här numret är det Jönköpings lokal tv som står i fokus.

I april 1991 kom Christer Ask in i styrelsen för Jönköpings lokal-TV. Han hade då blivit informationschef på det kommunala bostadsbolaget Vätterhem som vid den tiden sände i den lokala TV-kanalen. Nu har Christer verkat i lokal-TV i 31 år med enbart några få uppehåll t.ex. vid övergången till digitala sändningar. I år arbetade han framför allt med att få ungdomar att intressera sig för lokal TV i samband med EU-valet. "Unga röster" gjorde tillsammans åtta program inför valet i form av en frågesport där lokala politiker blev utfrågade av de unga. Amatörmässiga blev programmen men samtidigt blev de bra och väckande för många ungdomar vilket är utomordentligt för den lokala publiken, den här gången främst de yngre, säger Christer Ask.

Tidigare programverksamhet.

– Vi har tidigare gjort många program, bl.a. om Vättern och dricksvatten, och det är program som också skulle kunna sändas i många andra lokala kanaler men än så länge har intresset inte vaknat på några andra stationer. Dricksvattnet är ju ett problem i Vättern då försvaret skitar ner sjön med sina skjutningar och sandningen på E4 till vintern gör att renheten i sjön minskar för varje år. Program om detta skulle ju kunna gå till olika stationer runt Vättern och vara intressant för många tittare just i dessa områden. – Lokal TV startade i Jönköping 1987 och var, tillsammans med Skövde, en av de första lokala TV-stationerna i landet. I bostadsbolaget arbetade då en mycket aktiv VD som ville att den lokala TV:n skulle utvecklas i stan och han såg till att jag omedelbart kom in i styrelsen. Vi skapade flera egna program och fick, efter ett tag, samarbete med TV 4 i deras utveckling av lokala TV-stationer landet runt och vi sände på den tiden också ett nyhetsprogram varje vecka. Men när han pensionerades försvann programmet och inget har sedan hänt på det området. – Vad vi har haft genom åren är återkommande sändningar från kommunalfullmäktige varje månad och program från ett par kyrkor varje vecka. Ett stort antal program har också gjorts genom åren av en mycket ideellt driven medarbetare, Henrik Grännö som, trots sin ålder, idag 87 år gammal, fortsätter att arbeta med programproduktion på ideell bas varje vecka. Han var tidigare ordförande i Jönköping lokal-TV och är helt otrolig tycker många av oss. Senast gjorde han ett program om flytten av Göta hovrätt, som nu lämnat en av Jönköpings äldsta byggnader, från 1600-talet, och flyttat in i ett alldeles modernt hus med ny teknik och en stor satsning på kvalificerad säkerhet. Så småningom fick jag ta över som ordförande efter Henrik och har nu varit det i ganska många år.

Lokala nyheter och lokala röster.

– Det jag verkligen tycker är viktigt är att ge de lokala rösterna i staden ett värde, att låta människorna få veta vad som händer på många områden och låta intresserade medborgare komma fram med idéer och synpunkter i ett medium som man lägger märke till. – Och vi, som verkar i den lokala televisionen, är de som fortfarande finns kvar och kan ge invånarna ökad kunskap om det som händer i stan vilket också blir ett sätt att påtagligt stödja den lokala demokratin.

Det är vi som fortfarande finns kvar lokalt.

– Under mina dryga 30 år i styrelsen för Jönköpings lokal-TV har det hänt mycket på mediesidan. Den lokala radion i Jönköping är borta nu, SVT sitter i Stockholm och råder själv över sina pengar och den lokala tidningen, Jönköpingsposten, har köpts av Bonniers som givetvis också finns i Stockholm. – Av det lokala nyhetsflödet som fanns förr finns nu egentligen bara vi kvar. Och vi har ju nästan inga pengar, vi får ytterst få projektbidrag, så vi lever i princip på våra medlemsintäkter. Vi har därför inga anställda utan klarar allting med hjälp av ideella krafter som betyder mycket för oss och för vår programproduktion.

Satsning på "Unga röster" inför EU-valet.

– Inför EU-valet vände vi alltså oss till "Unga röster", ungdomar i bl.a. så kallade utanförområden och vi fick uppåt tjugo ungdomar att bli intresserade av att göra program om och kring EU. Det har varit ett hårt och tidskrävande arbete för oss men det har också givit ett gott resultat. – Vi har t.ex. fått "Kulturskolan i Jönköping" intresserad liksom "Europa direkt" i Jönköpings län. För det arbetet har vi fått sponsring som täckt kostnaderna för stora delar av projektet. Till slut var det sju ungdomar kvar som ställde upp och gjorde programmen. Den här frågesporten är nu tillgänglig för alla lokala stationer i Sverige som är intresserade av att sända materialet. Det kan också streamas eftersom det även sänds över internet. – Vi registrerade oss på mediamyndigheten, för det som vi kallar TV-play-funktion, och till slut fick vi OK från myndigheten och har nu således tillstånd att också sända våra program på nätet.

Lokalt material går före "samsändning".

– Vi föredrar att sända lokala program över Jönköping och närområdet och är än så länge inte så intresserade av att vara med i det man kallar samsändningarna där de mindre stationerna får möjlighet att sända i Öppna Kanalen i Stockholm. Däremot låter vi gärna lämpliga program bli tillgängliga för andra lokala stationer och tar också själva emot det vi tror kan vara av intresse för Jönköping och närområdet. – Vi vill inte sända program som saknar lokalt värde bara för att få mycket sändningstid utan vill att det ska finnas en klar anknytning till sådant som rör Jönköping och länet eller annars är av särskilt intresse för vilken ort som helst i Sverige.

All programproduktion är ideell.

– Vår organisation bygger på att lokal-tv-föreningen i Jönköping är en paraplyorganisation där sammanlagt 20 medlemmar arbetar ideellt och producerar program och vi har alltså inga anställda. Den teknik eller de lokaler vi behöver köper eller hyr vi in och då använder vi oss av pengar som vi emellanåt lyckas få in men själva produktionen görs alltid av ideella krafter. Vår kanal är den lokala befolkningens kanal och ska göras på ideell bas av folk i Jönköping. Vi skulle egentligen inte behöva särskilt mycket mera pengar för att få en kvalificerad produktion av lokala TV-program eftersom vi verkligen vill arbeta så mycket som möjligt med ideella krafter.

Få personer gör mycket – hur blir framtiden?

– Nu har vi börjat se på hur det ska gå till hösten, med eller utan nya pengar. Hur länge kommer jag, nu 76 år gammal, att kunna hänga med. Det har varit en intensiv vår i år och en fråga är om jag och de övriga ska orka köra igång en ny programproduktion igen. – Hos oss är det två eller tre personer som i huvudsak producerar programmen medan resten av styrelsen stöttar oss men inte själva gör några program. Så mellan 80 och 90 procent av programmen görs således av vår lilla grupp. Föreningen har ca 20 medlemmar men det är bara några få som är företagare resten är ideella organisationer som bidrar med stöd men inte själva producerar program.

Viktigt med lobbning och stöd.

– Alla vi som arbetar med lokal TV måste nog arbeta mer på att hitta bra modeller för påverkan som kan få politiker att inse att vår lokala TV-verksamhet behöver stöd för att bli ett bra instrument för en utvecklad och attraktiv lokal TV. Det finns några bra exempel hur ett par länder nära Sverige har valt att ge statligt ekonomiskt stöd till en lokal TV-programproduktion som liknar vår. Och vi skulle egentligen inte behöva särskilt mycket mera pengar för att få en kvalificerad produktion av lokala TV-program eftersom vi verkligen vill arbeta med ideella krafter istället för med anställda. – Begreppet Öppna kanalen fanns inte när Jönköping startade sin verksamhet 1987 utan vi har alltid hetat Jönköpings lokal-TV och vi vill inte heller att byta namn för att få med Öppna kanalen i namnet.

En dröm om mer aktualiteter i sändningarna.

– Drömmar om det vi gör och vad vi skulle kunna göra har vi väl alla och en dröm vore ju att producera och regelbundet sända fler aktualitetsprogram kring ämnen som andra lokala medier inte gör i vår stad idag. Dessutom vill vi fortsätta att respektera dem som medverkar i programmen genom att inte hetsa och avbryta intervjuer utan visa hänsyn till de medverkande och ge dem tillräckligt med tid att uttrycka sina tankar och åsikter. Det ska helt enkelt vara så att tempot är lugnare än i riksprogrammen så att våra lokala tittare hinner att både lyssna och reflektera över det som sägs i programmen.

Mindre jäkt och mera eftertanke.

– Vi sänder ju kommunfullmäktige varje månad men vi tror inte att många tittare orkar följa en hel åtta timmar lång sändning utan vi tror mera på att plocka ut ett eller ett par ämnen och göra en djupdykning kring dessa men det kostar ju både tid och pengar så det har vi hittills inte haft råd med. Men vi önskar att det ska bli möjligt att i framtiden kunna fördjupa demokratin kring lokala viktiga frågor där vårt arbete blir till nytta och glädje för många tittare. – Vi vill alltså hellre vara ett komplement till de större medierna och där vi, utan att jäkta, kan låta stadens befolkning hinna stanna till och fundera över det som händer i stan. För oss räcker det att vi kompletterar det övriga nyhetsmaterialet, så mycket mera har vi inte råd med men vi tror att en sådan komplettering skulle vara till verklig nytta för den lokala demokratin.

RÖK ska visa värdet av lokala TV-stationer.

– När det slutligen gäller RÖK och Öppna kanalen så vill jag nog att det ska vara en övergripande organisation som innebär samverkan mellan alla våra lokala stationer för att påverka politikerna men också ger oss större möjligheter att tillsammans lösa t.ex. tekniska problem och därmed utveckla såväl sändningskvalitet som programkvalitet, allt i syfte att verkligen vara en betydelsefull faktor i våra lokala demokratier. – Jag tror att det är viktigt att vi visar att vi alla i Öppna kanalen är överens om att vi, i vårt arbete, ska visa att vi har en gemensam idé om hur lokal TV ska bli ett kraftfullt verktyg för att utveckla den lokala demokratin på platser där våra lokala TV-stationer redan finns eller kommer att finnas framöver.

Samarbete för att få starka lokala stationer.

– Samarbetar vi på ett bra sätt i våra olika kanaler kommer vi också att få den respekt vi behöver för att våra lokala kanaler ska bli starka påverkansfaktorer på orter med en bra lokal TV. Tom Engström.

PERSONGALLERI.

Här kommer vi att presentera våra medlemmar i styrelsen. I det här numret presenterar vi Christer Bjurström från Lokal-TV Uddevalla.

När började du på Uddevalla TV-förening?

Dåvarande förening hette Uddevalla Lokal-TV (UTV Jag började där 1993 i ett som det då hette ALU projekt. Jag hade sadlat om från mitt tidigare yrkesliv som bil och motorcykelmekaniker både i Sverige och Australien och gått på folkhögskola. Ville bli något nytt. Var intresserad av dokumentation i olika former, men hade inte jobbat med det. Sökte medialinjer men kom in som reserv o valde – för tidens skull – en allmän linje. Av slump blev det sedan Uddevalla Lokal TV, där jag höll på tills 1995 då föreningen gick i konkurs. Sedan ombildades TV-föreningar flera gånger där jag på olika sätt var inblandad.

När började du på Folkuniversitet i Göteborg?

Återigen spelade slumpen in. Råkade se att det efterfrågades deltagare till TV-produktionskurs kallad TV-Akademien och kom in år 1996. Först som elev och sedan som handledare. För att finansiera första kursen som var dyr så hyrde jag ut kamerautrustning som jag lyckats köpa vid UTV konkursen 1995. Samtidigt så hade jag fortfarande kontakt med existerande TV-föreningar i Uddevalla. Folkuniversitetets kurs innebar även samarbete med Öppna Kanalen Göteborg och första mötet med Gilbert Svensson. Bananskalen började trilla in och man halkade in på väldigt många olika spår. Bland annat utlandsresereportage och en hel del andra både möjliga och omöjliga projekt, men allt tillsammans gav väldigt bra erfarenhet.

När började du på Filmarbetareutbildningen i Trollhättan?

Film i Väst hade lyckats med det otroliga och var på väg att flytta filmproduktion från Stockholmsområdet till Västkusten och Trollhättan. Man behövde utbildade filmarbetare. Jag hade turen och kom in där 1998 och gick inriktning passare och kamera b-assistent. Sedan rullade det på med en mängd olika projekt inom film, foto och TV. 2003 bildade jag nuvarande Lokal-TV Uddevalla.

Jag vet du är intresserad av engelska bilar?

Ja, av outgrundlig anledning. Jag har haft ett antal nu. Mekanik och fordon har funnits sedan tonåren, men varför jag just fastnat för dessa bilar vet jag ej. Alltid varit mera intresserad av mindre kurviga ettriga bilar än stora klumpiga även om jag kan tycka att dessa är fantastiska konstverk i sig. Och nu talar jag om tiden innan 90- talet. Moderna bilar är ointressanta i detta sammanhang. Det är lite terapi med dessa gamla bilar och man får tänka till en aning för att få det bra. Samma med körningen av dem.

Vilka bilar har du?

Just nu har jag 2 st. En som rullar och en som väntar tålmodigt på att få komma ut. En MG MGB GT 1967 (när vi fick högertrafik) där motorn renoveras och den blir ju naturligtvis lite het när den äntligen blir klar. Tar sin tid. Den som nu rullar är en Triumph Spitfire MK1 från 1963. Denna är av tidigare ägare renoverad och även bytt till större Triumph motor. Ett krutpaket som ständigt förbättras. Båda är av slump röda. Vadå – El bil? Man får nog aldrig samma känsla i dem som i dessa gamla. Tiden får visa vart hän det går. Personligen tror jag inte alls att det är nuvarande typ av elfordon vi får i framtiden. Den som lever får se. Något att dokumentera! /Eva Antonsson, Lokal-TV Uddevalla.

PÅ ÅTERSEENDE MED BRITT SOLBERG.

Här kommer vi att ”catch up” med tidigare medarbetare inom de Öppna Kanalerna som har gjort en ovärderlig insats för Riksförbundet. Vi kommer att få reda på vad deras arbete med de öppna kanalerna har betytt för dem och vad de har för sig idag. I det här numret möter vi Britt Solberg som var ordförande för RÖK mellan 2000- 2006.

Vem är du?

Jag är en pensionär som har varit politiker på den tiden då politiken var mer betydelsefull och spelade stor roll, om man ville förändra något.

Jag blev politiskt aktiv för att jag blev irriterad på en rektor i skolan där min son gick. Vi hade tur och fick plats på fritids, där han fick vara när jag arbetade. Han var där före och efter skolan. Jag hämtade honom efter mitt jobb på Försäkringskassan. Klasskompisarna hade en nyckel i band runt halsen och gick hem efter skolan. De kallades för nyckelbarn. Ibland lockade de med sig sonen, som kanske tyckte det var roligare hos klasskompisarna.

Jag föreslog därför ett samarbete mellan skolan och socialförvaltningen. Då kunde barnen få vara kvar i skolan och få ett mellanmål, tills föräldrarna kom hem.

På ett föräldramöte föreslog jag detta. Rektorn svarade då att detta inte var möjligt och sade att steget mellan socialförvaltningen och skolförvaltningen är så stort att det inte går att överbrygga.

Jag blev provocerad och tänkte, att det skall nog kunna ändras på. Jag sökte medlemskap i Socialdemokraterna. Det var i början på 1968. På den tiden var skolan statlig och barnomsorgen kommunal. Sen rulla det bara på. Jag gick på kurs inom politiken, kommunal- och organisationskunskap. När man sedan startade en fritidsnämnd med hela Idrottsnämnden och delar av Socialnämnden och Gatunämnden blev jag ersättare 1974. När nämnden startade år 1976 blev jag snart ordinarie och 1977 blev jag invald i Kommunfullmäktige i Göteborg. Jag blev sjuk och åkte in och ut på sjukhus i sex år. Då insåg jag att mitt jobb på Försäkringskassan, där jag hade min försörjning var viktigast att klara av så jag lämnade alla mina uppdrag utom Fritidsnämnden, där det fanns en ersättare. När jag blev frisk gick jag tillbaka till politiken och blev ordförande i Fritidsnämnden 1988 och sen kandiderade jag till fullmäktige igen 1992.

Jag har varit tillsammans med min man Anders i 46 år. Jag har två barn från ett tidigare äktenskap, Pierre och Suzanne. Anders har en dotter Linda sen tidigare så nu har vi tillsammans sju barnbarn och sex barnbarnsbarn.

Hur började det för dig med Öppna Kanalen?

Det började med att jag var ordförande i fritidsnämnden i Göteborg och då hade man mycket kontakter med olika föreningar. Genom att Närradion sände mötena från kommunfullmäktige så kände jag till dem och Öppna Kanalen sände intervjuer och debatter via Angereds Kulturhus. Det var några, som jobbade med att bilda en rikstäckande organisation för närradio och public access tv. Ola Stockfelt, som dragit i gång arbetet tillsammans med Gilbert Svensson, och Johannes Molic från Göteborg och Christer Hederström och en kille från närradion Stockholm Leszek Rozpedek. De hade bildat RÖK med Ola som ordförande. När vet jag inte. Ola Stockfelt tog kontakt med mig och berättade om deras önskan att få in mig i deras arbete med att få till ett Riksförbund för Öppna Kanaler.

Vi försökte få lokal tv och radio i hela landet. Det vi gjorde var att försöka visa värdet i att ha en public accesskanal som är lokal. Som kunde visa lokala nyheter som CNN i USA. Vi insåg snabbt att det vår verksamhet berörde många områden, inte bara kulturdepartementet. Vi började att uppvakta politiker. Vi försökte få dem att förstå att det vi gjorde var viktigt. Både infrastruktur och kultur och arbetsmarknad med flera departement tangerade vår verksamhet tyckte vi, så vi startade Riksförbundet och uppvaktade bl.a. Britta Lejon, som då var arbetsmarknadsminister.

Hur länge var du engagerad inom RÖK?

Det kan inte ha varit så jättemånga år. Jag blev ordförande i mars 2000 och lämnade i april 2006, då Mathias blev ordförande efter mig.

Hur jobbade ni på den tiden?

De ville att man skulle göra de här uppbackningarna och prata med politiker. Det var Socialdemokraterna som styrde och då jag var Socialdemokrat och politiskt aktiv så hade jag enklare att prata med dem. Vi träffade Marita Ulvskog som var kulturminister flera gånger. Jag kommer inte ihåg mycket av det men övriga i styrelsen hade talat om för mig vad de ville att jag skulle framföra. Vi fick två miljoner kronor från kulturdepartementet för att utveckla Riksförbundet och de pengarna gjorde rejäl nytta. Vi fick bl.a. råd att anställa Mathias, som kanslist på halvtid för förbundet.

Sen fick vi problem när man skulle gå över från kabel till fiber. De krävde årliga avgifter på flera hundra tusen kronor för att få tillgång till fiber. Vi hade inte klarat av att betala de pengarna som de ville ha. Det kunde TV4 och de andra kanalerna som sände reklam. Men det gick inte för oss. Vi lyckades få till att vi kom att omfattas av vidaresändningsplikt. Det betyder att allmännyttans hyresgäster kunde få se öppna kanalen via fiber.

Vad har du lärt dig från ditt arbete inom RÖK?

Jag har väl lärt mig att det är pengarna som styr. Jag vet inte riktigt hur man tänkte. Du skulle ha lokal TV och det kunde man ha fram tills att fiber kom och sen helt plötsligt blev det så väldigt kommersiellt.

Vad är det bästa med RÖK?

Det bästa om det hade fungerat lite bättre så hade det varit en väldigt bra idé att man kan få intervjuer med folk ute i periferin. Oftast diskuteras saker i TV och så tror man att folket tycker så. Vi hade väldigt mycket debatter i Öppna kanalen på den tiden. Då kunde man diskutera i lugn och ro utan att bli avbruten. Man fick ha olika uppfattningar. Idag får man aldrig reda på vad folk egentligen tycker utan det står alltid någon emellan och ska styra debatterna på SVT eller TV4. I Öppna Kanalerna var det inte så. När det fungerar kan man skicka ut sina program över hela landet. Då får man en alternativ tv-kanal. Det är bara samma skräp i de andra kanalerna.

Vad är det sämsta med RÖK?

Det sämsta med RÖK är att de inte har några pengar. Hade de gått att få fram stålarna så kunde man få till material att vidaresända utan att helt förlita sig på frivilliga krafter.

Jag har roat mig ibland med att lyssna på närradion. Det är oftast de som har pengar som hörs där. Jag tycker att det vore jättebra om folk kunde bli intresserade av public access. Men allt bygger ju hela tiden på ideellt arbete och det är inte hållbart i längden.

Vad betyder RÖK för dig?

Just nu i princip ingenting bortsett från gamla minnen av dem som var med.

Varför valde du att lämna RÖK?

Jag tyckte väl att det var hopplöst. Jag gav upp helt enkelt. Sen blev jag andre vice ordförande i kommunfullmäktige i november 2004 och då gick det inte. Jag hade för mycket annat att göra så jag avsade mig det.

Vad gör du nu?

Jag är pensionär och går med i olika projekt. Jag är med i pensionärsföreningar, där aktiva seniorer är en. Jag går på möten med dem, men jag åtar mig inga uppgifter.

När jag blev pensionär bestämde jag mig för att aldrig sitta i en styrelse mer och bara göra det jag själv vill. Vi flyttade från Göteborg till Kungsbacka, tre mil söder om Göteborg när vi inte orkade med hus och trädgård . Två av barnen, deras barn och barnbarn bor i närheten. Vi flyttade till ett nybyggt hus för sex år sedan. Här finns flera pensionärer i de större lägenheterna . Vi spelar boule på gården och går på after work. After Week, som vi säger. Jag är med i Hantverksgillet i Kungsbacka och ”stickarna” också. Pensionärer, som träffas, stickar och pratar. Vi har stickcafé på kvällarna, några kommer direkt från jobbet och vi stickar och diskuterar samhällsproblem. Det är roligt då vi kommer från olika områden. I övrigt umgås vi med barnen, barnbarn och barnbarnsbarnen, så tiden är fylld med aktiviteter.

Kan du skicka en hälsning till dina tidigare medarbetare?

Jag skulle säga bra att ni fortsätter att kämpa. Jag tycker att det är väldigt roligt att RÖK finns kvar och jag hoppas att ni så småningom ska få ett bra resultat.

NÅGOT ATT BERÄTTA?

KOM GÄRNA MED INLÄGG TILL RÖKSIGNALER! Skicka till: karin.schill@oppnakanalen.se Skriv: ”RÖKSIGNALER” i ämnet.

Vi hoppas att ni får en härlig sommar!

Hälsningar: Karin, Eva & Tom.